Frequently asked questions

Ert narrativ, era kärnbudskap och er tonalitet samlade så att hela organisationen kan använda dem. Den avgör vad ni säger, innan kanalvalen avgör var.

I praktiken är det ett kort dokument: vad ni gör, för vem, varför det spelar roll och vilka bevis ni lutar er mot. Plus hur det låter när en säljare, en rekryterare och en vd ska säga samma sak med sina egna ord.

Nyttan visar sig när flera personer ska kommunicera samtidigt. Utan plattform blir varje utspel en ny förhandling om vad som gäller. Med den på plats går arbetet fortare och budskapen håller ihop över tid.

Ofta, ja. Varumärkesplattformen säger vem ni är; kommunikationsstrategin säger hur ni berättar det, och för vem.

Varumärkesarbetet stannar oftast vid position, löfte och värderingar. Det är rätt underlag, men det säger inget om vilka målgrupper som ska nås först, vilka frågor ni ska äga i debatten eller vad ni ska svara när någon ifrågasätter er.

Vi börjar därför i det ni redan har. Håller plattformen bygger vi vidare på den. Skaver den mot verkligheten säger vi det, med ett förslag på vad som behöver justeras.

Med ett samtal om nuläget. Därefter säger vi vad som behövs. Ibland är det mindre än du tror.

Samtalet handlar om var ni står, vad ni har provat och vad som gör att det skaver. Vi vill gärna se det ni redan producerat, oavsett hur färdigt det är. Det säger mer än en kravspecifikation.

Efter det får ni en rekommendation: ett förslag på första steg, vad det innebär i tid och vad det kostar. Väljer ni att göra det själva därifrån är underlaget ert att använda.

Det beror på nyheten. Redaktioner bestämmer själva. Det vi står för är hantverket: rätt vinkel, rätt journalist, rätt tajming, byggt på relationer från två decennier.

En nyhet som redan är het kan gå ut samma vecka. Ett område ni vill äga över tid tar längre, eftersom det handlar om att bygga upp er som en källa redaktionerna återkommer till.

Vi lovar aldrig publicering. Det vi kan lova är att materialet är genomarbetat och att det landar hos rätt person, och att ni får veta varför något inte gick hem.

Båda. Det största värdet byggs löpande. Närvaro i medier är en relation, inte en kampanj.

Enstaka utspel fungerar när det finns något konkret att berätta: en rapport, en lansering, ett besked. Då sätter vi ihop vinkel, material och lista och kör.

Löpande arbete ser annorlunda ut. Vi bevakar er agenda, hittar lägen där ni har något att tillföra och håller kontakten med journalisterna varm mellan utspelen. Därifrån kommer de flesta publiceringarna.

Ja. AI-tjänsterna citerar trovärdiga källor, och auktoritativa omnämnanden i media är precis vad PR-hantverket producerar.

Språkmodellerna väger tungt på var något står. Ett omnämnande i en etablerad titel räknas högre än det ni själva skriver på er sajt, av samma skäl som en journalist ringer en oberoende expert.

Det gör att PR och synlighet i sök börjar hänga ihop. Vi följer upp hur ni nämns i AI-svaren och kan visa förändringen över tid, så att arbetet går att utvärdera.

Alla som ska stå för organisationens ord under tryck: vd, presschef, experter, styrelse. Behovet syns oftast först när telefonen redan ringer.

Träningen handlar mindre om att prata snyggt och mer om att veta vad man ska säga när frågan är obekväm. Vi övar på era egna frågor och er egen situation, inte på generella exempel.

Ofta räcker ett kort pass för att en talesperson ska känna sig trygg i en vanlig intervju. Står en granskning för dörren lägger vi mer tid och gör det skarpare.

En AI spelar journalisten: påläst, envis och outtröttlig. Fler repetitioner och tuffare följdfrågor, utan att boka studio.

Talespersonen svarar i realtid och kan köra samma intervju om och om igen tills svaren sitter. Efteråt går vi igenom vad som höll, var budskapet tappades bort och vilka följdfrågor som gjorde ont.

Det ersätter ingen riktig intervju med en riktig journalist. Det gör repetitionen så billig att den blir av, vilket är den vanligaste anledningen till att medieträning inte får effekt.

Båda finns. Inför en specifik situation, som notering, granskning eller lansering, är skräddarsytt rätt; generella upplägg bygger grundtrygghet.

Ett generellt upplägg går igenom grunderna: hur en redaktion tänker, hur en intervju är uppbyggd och hur man håller sitt budskap när frågorna drar iväg. Det passar när flera personer ska kunna ställa upp.

Ett skräddarsytt upplägg utgår från era egna frågor och det läge ni står i. Vi läser in oss på ärendet, formulerar de svåraste frågorna och kör dem skarpt.

Mindre än ni tror. En plan blir ofta inaktuell i samma stund som krisen inträffar. En tydlig struktur för vem som gör vad håller längre.

Det som brukar fattas är enkla saker: vem som beslutar, vem som talar, vem som informerar medarbetarna och hur ni når varandra utanför kontorstid.

Den strukturen går att sätta på plats snabbt och den håller oavsett vad som händer. Öva den en gång om året, så sitter den när den behövs.

Ja, det är ofta då vi kopplas in.

Vi går in i läget som det ser ut: vad som hänt, vad som är känt, vem som frågar och vad ni redan har sagt. Därefter sätter vi en linje ni kan hålla, och ser till att alla som svarar säger samma sak.

Hör av er tidigt hellre än sent. De flesta lägen blir värre av tystnad och av besked som ändras under dagen.

Ja, vi har stor vana av krishantering i både offentlig och privat verksamhet.

Förutsättningarna skiljer sig. Offentlighetsprincipen gör att material kan begäras ut, beslutsvägarna är fler och trycket kommer ofta samtidigt från medier, medarbetare och politiken.

Vi känner både regelverket och tempot i den miljön. Samma sak gäller privata bolag som har granskande ägare eller en tillsynsmyndighet i ryggen.

Ja. Och när ramarna skaver säger vi det, med ett förslag på vad som behöver ändras.

Vi ber om det ni har: grafisk manual, tonalitet, tidigare kampanjer. Finns inget nedskrivet läser vi av det ni redan publicerat och utgår därifrån.

Ramar finns för att göra arbetet snabbare. När de i stället står i vägen för det ni behöver säga tar vi upp det direkt, i stället för att leverera något som ser rätt ut och gör fel jobb.

Tätt. Samma kreatörer jobbar i PR-kampanjer, digitala tjänster och datadriven produktion. Byggstenarna plockas efter behovet.

En idé som ska ut i media, på sajten och i annonsering mår bra av att komma från samma håll. När produktionen sitter i ett annat hus tappar den ofta vinkeln på vägen.

Hos oss sitter strategerna, PR-folket och kreatörerna i samma projekt. Ni kan lika gärna köpa enbart produktionen om det är den delen ni saknar.

Nej. Ingen byrå kan lova publicering, och den som gör det säljer något annat än PR.

Det vi påverkar är underlaget: en nyhet som håller, rätt tillfälle, rätt person att ringa och ett material som redaktionen kan använda direkt. Nätverket gör att vi vet vem som bevakar vad.

Vi säger också till när en idé inte bär. Hellre det än att bränna en kontakt på ett utskick som ingen vill ha.

Ni bestämmer vad som ska hända innan arbetet startar, och vi mäter mot det.

Vad som går att mäta beror på uppdraget: genomslag i media, trafik och konverteringar i era egna kanaler, eller hur ofta ni nämns i AI-svar. Vi väljer ett fåtal mått och följer dem över tid.

Allt går inte att mäta i siffror. Förtroende och position rör sig långsammare, och då säger vi det i stället för att hitta på ett tal.

Strategi, PR, koncept, copy, design, teknisk arkitektur och utveckling gör vi själva.

Filmproduktion, avancerad foto, 3D och mediebokning tar vi in ur nätverket. Vi projektleder och håller ihop helheten, så ni har en kontaktperson i stället för fyra leverantörer.

Vem som tas in beror på uppdraget. Vi säger vilka det är innan arbetet börjar.